GrowTechCenter besök hos FOI

Idag besökte vi Camilla Eriksson (FOI) och hade en intressant diskussion om GrowTechCenter kan medverka till en ökad beredskap och resilienta samt proaktiva åtgärde i vårt Svenska samhälle.

Medverkande på mötet var Erik Asplund (Region Uppsala). Thomas Brannelid (Upsys/projektägare GTC & Mikael Åhlman (Region Uppsala).

I arbetet för att säkra de globala agenda 2030 så står inför stora utmaningar och det börjar bli alltmer uppenbart att transformativa förändringar av samhällets infrastruktur och flöden måste utvecklas.

Agenda 2030

I arbetet för att säkra de globala agenda 2030 så står inför stora utmaningar och det börjar bli alltmer uppenbart att transformativa förändringar av samhällets infrastruktur och flöden måste utvecklas. Dagens arbete för att utveckla nya processer , teknologianvändning och näringar utgår ifrån de historiska affärs- och verksamhetsmodeller som utvecklats under tidigare delen av 1900-talet. Dessa modeller bygger i hög grad på produkter - produktivitet och förutsätter obegränsad tillgång  (naturresurser är enligt konventionell ekonomisk teori oändlig) till energi (företrädesvis fossil sådan) och andra naturresurser (till stor del fossila men även andra jungfruliga resurser) och inget ansvar för hantering av ”avfall” inom ramen för den egna affären (värdekedjan är linjär). Produktivitetsfokuset leder i sin tur till fysisk koncentration av produktionsresurser (economy of scale) som fungerar beroende på ett väldigt effektivt globalt logistiksystem (som är i princip 100% fossilberoende).

Dessa designprinciper begränsas inte till den privata sektorn utan motsvarande logik har använts för utformning av samhällstekniska system och infrastruktur där produktfokuset skapat autonoma strukturer som på ett samhällsövergripande plan slösar med ”s.k. restprodukter” (dvs. man driver verksamheten som ett produktföretag och har inga incitament att ta hand ”spill” då det inte ligger i ägardirektivet-uppdraget och inte kan motiveras utifrån en konventionell affärslogik).   Dagens strukturer förstärks ytterligare via normer styrmedel (lagstiftning, förordningar, skatter m.m.) som i sin tur skapar marknadsimperfektioner och höga inträdesbarriärer för nya aktörer.

När de fossila resurserna nu snabbt måste fasas ut så bygger detta på att de värden som kommer ifrån samhällets grundläggande flöden (baserat på den konsumtion som krävs för att säkerställa grundläggande mänskliga behov (mat, sanitet, värme, skalskydd m.m.). När kretsloppsresurser (istf. fossila resurser ska användas för att skapa värden för människor i form av föda, energi , material blir bristerna i de konventionella designprinciperna uppenbara  samtidigt som det blir mycket tydligt att resurshushållning blir helt avgörande om vi ska kunna behålla dagens materiella välfärd. Ett nytt samhällsystem typ. ett ”samhällstekniskt internet” måste fram med designprinciper som bl.a. drar nytta av biomimik (spindelns väv är ett exempel på biomimik som ligger till grunden för dagens internet) och naturens design- och resiliensprinciper där mänskligheten drar nytta av – stärker de tjänster som naturligt kommer från ekosfären istf. att genom teknologi försöka motverka dessa.

Digitalisering – IOT är en nyckelkomponent i denna nya samhällsdesign , med detta sagt är det viktigt att denna teknologi bidrar till att stärka det transformativa och resilienta samhällsbygget (tekniken kan även användas kontraproduktivt dvs. att stärka det obsoleta systemet).  Det finns även i framtiden sammanhang där det finns skäl för att bygga ”matfabriker” och där konventionell produktivitetsorienterad logik fungerar men dessa lösningar bör mer ses som komplementära i ett långsiktigt utvecklingsperspektiv.

Det framtida resilienta samhället bör alltså i högre grad utvecklas utifrån ”economy of context” principer istf. dagens ”economy of scale”. Samhällsinternätets noder och flöden är sammankopplade i en ”platt” struktur där små-, mellanstora och storskaliga noder kan utbyta i en 2-vägskommunikation utbyta värden. Vårt utnyttjande av kretsloppsresurserna bör sträva efter att maximera nyttan vilket innebär att ”odling” (areellt eller integrerat i mänskliga habitat) som i ett långsiktigt perspektiv på ett hållbart sätt producerar värden i form av föda, energi, material , rekreation, vattenrening. Affärsmodeller som bygger på cirkularitet är en annan viktig faktor där digitalisering – kommunikation - systemintegration är en viktig komponent för att effektivt få kretsloppsflödena att fungera. Även om vi så långt som möjligt ska använda naturens egna ekosystemtjänster så räcker detta inte fullt ut utan det framtida och resilienta systemet måste byggas m.h.a ett effektivt stöd av digitalisering och IOT